Länge sedan nu...

Jag har blivit kass att blogga igen men här kommer en liten uppdatering om vad som händer i Lillys och våra liv:)
Jag har som sagt börjat arbeta. Det tog mig ungefär en och en halv vecka innan jag vande mig att var ifrån världens bästa Lilly om dagarna och kvällarna. Nu går det faktiskt bra (fast jag skulle ju HELST vilja vara hemma med henne såklart). Hade jag inte haft ett sådant bra jobb med "toppen-kollegor" som jag faktiskt tycker att jag har, skulle jag nog tycka det var "piss-jobbigt" att vara hemifrån. Så nu är det bara att fortsätta!

Lilly är sjuk hela tiden tycker jag.... Känns som jag har nämnt det förut. Hon hinner vara frisk i en vecka och under den veckan har jag sagt till Robert att: "Ja vänta du, nästa vecka kommer febern och hostan tillbaka igen". Mycket riktigt så har det varit så också (typ).
Den här gången hann hon njuta av att vara frisk i en vecka sen kom febern på helgen och denna gång fick hon även öroninflammation. Egentligen var det bra eftersom hon fick penicillin åt detta denna gång då det hade gått hål på ena trumhinnan. Vi hoppas att medicinen ska ta bort både öroninflammationen och host-helvetet nu, för satan va less vi är att se henne sjuk för jämnan!
Vi var lite skakis i början åt att hon skulle äta penicillinet eftersom det verkligen smakar pyton.
Hon ska äta det tre gånger om dagen i fem dagar och första kuren kaskad spydde hon upp, bra start liksom. Men sen har det bara rullat på. Hon är så himla duktig! Först mutade vi med en liten choklad bit efter varje skvätt penicillin och det gick jättebra men nu har hon ratat chokladen helt och "äter"/dricker penicillinet helt utan mutor. När hon ser sprutan vet hon vad som gäller och gapar fint när vi ska ge henne det. Duktiga Lilly <3

Hon har passerat 10 månader och springer för fullt här hemma. Hon håller verkligen ångan uppe så pappa Robert inte får en lugn stund. Allt som hon inte får göra eller pilla på är såklart jätteintressant och speciellt när man säger "nej".
Hon har inte utvecklat sitt ordförråd speciellt mycket utan kör mest med: "Titta", "dä", "pappa", "tutte" (ibland). Sen har hon sitt eget lilla språk som hon kör när hon sitter och leker, det låter som en blandning mellan japanska och kinesiska hehe :)
Hon vet vad Lillys mage, pappas mage och mammas mage är och pekar eller drar upp tröjan så fint för att visa.
Hon har två tänder nere och en på väg bredvid den högra neder-tanden. Uppe har hon en framtand som är helt framme och andra framtanden och de två andra sidotänderna har tittat fram lite grann. Så det är en himla fart på hennes tänder nu också.
Hon älskar att stoppa leksaker i och på kuber, lådor eller påsar. Hon har faktiskt också lyckats pricka in klossar i en sådan där kub med hål för klossarna. Då blir man ju lite stolt sådär :)
Hon försöker äta lite själv med sked. Det mesta hamnar utanför men det är otroligt roligt att sen henne hålla på!
Vad mer har jag att tillägga?....Ja.....att hon är den bästa lilla person som finns såklart!!

Måste vara jobbnerverna

Jag vet inte vad det är, men tror att det är för att jag ska börja jobba snart igen.

Jag är (som jag alltid varit dessa snart 10 månader med min bästa lilla människa) otroligt trött på dagarna. Sömnlösa nätter med kolik, sjukdom och tänder har väl varit boven. Det har verkligen påverkat mig gällande saker man kan hitta på med Lilly. Som att vara ute eller bada eller vad som helst. Å andra sidan så har hon dragit på sig sjukdom på sjukdom så det har ju inte underlättat våra chanser att hitta på något heller.

 

Men NU, den sista veckan jag har min föräldraledighet, har jag fått en annan slags energi. Om det är vetskapen av att jag snart ska börja jobba och inte kommer vara med min bästis hela tiden eller om det är något annat vet jag inte. Vi har varit ute 2ggr varje dag denna vecka även fast det har varit småruggigt väder och Lilly fortfarande inte är helt frisk men det har varit så himla skönt! Det är så jag vill ha det också!

Jag har verkligen fått mersmak på detta å så ska jag börja jobba.....har väldigt svårt att slå igång "jobb" i min hjärna!

Aja, nedräkningen har börjat och på söndag börjar jag mina 5 månader på jobbet medan Robert får njuta av sin tid med henne! Kul för honom men jag gruvar mig lite faktiskt....och det får man!

Fina vår

Idag invigde vi "skal-kläderna" som vi lånat av kusin Gustaf. Det var så härligt och fint väder!

Det var svårt att gå i för stora stövlar, men hon försökte tappert

Roligt att gunga :)

Jag tror pappan uppskattade detta mer än dotra

Sen är det inte lätt att vara liten och "tussig". Hon somnade nästan i gungan innan vi gick in

Nu är vi där igen....

Vid lunch hade hon 38.2 i feber och rosslet vill INTE ge sig.
Hon brukar bli rosslig när hon anstränger sig men idag har detta varit konstant. Hon har ändå lätt att få slemmet att lossna de gånger hon hostar till men det kommer lika fort tillbaka igen.  Det låter heller inte som det sitter djupt utan det ligger ganska lätt i bröstet men jag blir så frustrerad att hon ALDRIG får bli fri detta elände!

Hon har haft detta rossel i närmare 6 veckor och nu vill jag att någon tittar lite närmare på henne istället för att de tar ett kallt stetoskop som de snabbt sveper över den lilla överkroppen och säger "Här lät det fint i lungorna" för att sedan skicka hem oss igen. Det måste ju vara någonting eftersom det aldrig vill gå över riktigt. Eller har jag fel?

5 år tillsammans!

Idag firar vi 5 år tillsammans, jag och gubben. Som varje år är vi "oense" om vilken dag som är års dagen. I morse hade jag gjort Lilly extra fin för att väcka en liten tanke i Robert men han sa som inget utan tyckte hon var fin som vanligt och jag väntade....:)
Innan han skulle till jobbet frågade han vad vi skulle hitta på idag och då kunde jag inte hålla mig längre: "Njae jag vet inte. Jennie kommer hit en sväng men sen tänkte jag kanske ordna lite till vår dag"....
Robert: "Vad då vår dag?"
Jag: "Vi firar 5 år idag"

Haha ja samma visa varje år. Vi vet inte vilken dag som är dagen DET. Men just inför detta år har vi faktiskt suttit och pratat om det. Det visade sig idag att jag hade skrivit den 23e i min almanacka och Robert den 27e. Det visar på att vi har en väldigt "bra" kommunikation oss emellan hehe.
Vi har aldrig firat vår dag heller för den delen men jag tycker ändå att 5 år är lite speciellt, det är ju ändå halvvägs till 10 om jag inte räknat fel.

Tänkte lyxa till denna dag lite med tre rätters och gott att dricka till. (Jag är inte speciellt förberedd och vet inte vad vi ska äta men det blir säkert bra). Man har som något/någon annat/annan i tankarna hela dagarna nu för tiden....... ;)

Inte lätt att vara liten

Det är INTE roligt att få tänder.
Det är INTE roligt att slå näsan i spjälsängen så man blöder näsblod.
Det är INTE roligt att vara trött.
Det är INTE roligt att göra illa sig "hela" tiden.
Det ÄR roligt att gå hela dagarna men inte på nätterna för då gör det så ont i benen.

Detta är de 5 stadiga sakerna som hänger över Lilly just nu.

Hon är inne på sin 3de tand just nu. Den vänstra framtanden på överkäken. Vi märkte knappt något när hon fick de två nedre tänderna, hon bet lite extra mycket men verkade inte speciellt besvärad utav det. Men nu verkar det göra ont och man ser att det är väldigt rött och irriterat där tanden håller på att titta fram.

Hon har vid två tillfällen lyckats slagit lill-näsan så pass hårt i spjälsängen på natten att hon börjat blöda näsblod. Inte mycket, men så pass att det är en liten strimma från näsan till läppen :/. Det ser så "ömligt" ut de gånger jag kommit in till hennes rum och sett henne ståendes och gråtandes med blodet på läppen.

Lilly är väldigt känslig gällande sömnen. Sover hon inte som hon ska, märker man på henne direkt att hon är extra känslig för minsta lilla putt eller irriterad och inte kan roa sig själv på samma sätt som hon brukar en "bra" dag. En sådan dag hade vi igår. Vi hälsade på gudmor på körfältet och jag märkte att hon började bli trött och så ramlar hon självklart in i ett hörn och gör illa örat ganska bra. Sen blev allt fel. Minsta lilla "snesteg" så grät hon rätt ut. Det slutade med att vi fick packa ihop och åka hem lite tidigare än planerat. Väl hemma hann jag byta blöja och lade ner henne i vagnen där hon somnade på en gång. Så nog var det en trött liten prinsessa alltid :)

Ja detta med att göra illa sig hela tiden. Hon gör ju det nu när hon går hela tiden. Hon har inte blivit så pass stadig att hon kan gå en längre sträcka utan att "bumpa" på stjärten. Vissa gånger har det funnits en vass leksak som hon självklart träffat med lill-rumpan och det är ju inte så skönt. Sen har vi dessa dörrkarmar som hon flitigt slår huvudet i flera gånger per dag.

Ja hon går ju som sagt HELA tiden nu när hon kan själv. Så på kvällen när vi lägger henne är hon så trött att hon ligger på rygg och kravlar med benen och armarna i luften (som att hon fortfarande går). Hon har även lite träningsvärk som visar sig på natten när hon slappnar av. Hon har vaknat många gånger och skrikit rätt ut, inte konstigt att det gör ont när man går sådär mycket på dagarna!

 

Det bästa jag har <3

Såhär bra går det!

Jag är så glad att jag hoppar ur brallorna.....INTE!

Nu är det verkligen svart på vitt, de vill ha personer som INTE kan svenska och INTE vill jobba inom vården. Sen får folk tycka vad fan de vill om mig som uttrycker mig såhär men det är så jag har fått det förklarat (mellan raderna).