Rast vad är det?

Låg på soffan och försökte ta lite rast på jobbet. Men jag tycker det är svårt när man har den där inre stressen av att saker inte flyter på som de brukar och inte görs utan att man måste påminna om allt - som i sin tur gör att man får stressa nå djävulskt för att hinna med allt..... 

Men det är smällar man får ta när sommaren kommer och ovana vikarier har introducerats. Jag hoppas att det ordnar till sig om någon vecka så de blir lite mer självständiga- så man slipper springa som en katt med senap i arslet och säga vad de ska göra hela tiden  ;).

Jag ska även tillägga att jag börjat få tillbaka lusten att skissa igen :). Det var ett tag sedan nu. Höll ju på med det ganska flitigt när jag var yngre men det har som runnit ut i sanden med åren till en kväll då jag fick mig ett ryck.
Förr skissade jag oftast AV någon eller något men den där kvällen körde jag på utan något att rita av. Roligt var det iaf och jag fick minsann en liiiten kick av det igen ;)

Sen ska jag göra ett inlägg om min otroligt häftiga dotter som fyllde 1 den 8e juni. Men det blir en annan dag när jag inte är så trött.

Hej

Det finns ingen finare än du!

Finns det något finare än en bebis-stjärt ute på gräsmattan en fin sommardag?

Jag tror att någon redan vet vad hon vill jobba med i framtiden

Överdelen är en av ett flertal fina verka som momma/mamma har stickat till Lilly

Återkommande tema

Återkommer dagligen till tanken att det finns människor/föräldrar som misshandlar eller går till övergrepp på sina barn. Jag mår så illa över detta att jag knappt kan äta ibland.
Det har blivit värre nu när man själv har en liten person hos sig som man vill ge ALLT varje dag!
Vill göra ALLT för att hon ska känns sig trygg.
Allt för att hon aldrig ska behöva gå hungrig.
Allt för att den som av någon anledning vill henne något illa, INTE ska komma i närheten av henne.

Så jag fattar INTE att det finns sådana människor som kan ge sig på sina egna små troll.
Om jag skulle vetat om alla som gör detta bakom stängda dörrar och om jag själv inte hade någon att komma hem till skulle jag troligtvis sitta i finkan nu efter ett par mord (på föräldrarna i frågan).

Jag blir så FÖRBANNAD!

Jag älskar dig!

Det blir bara ett bild inlägg denna gång och kort sammanfattat hur det ser ut hemma hos oss nu för tiden. 

11 månader blev hon den 8e maj.

Hon uppskattar hemlagad mat mer och mer så snart kan vi slopa burkmaten helt hoppas jag. 

Hon springer hela dagarna och har nu börjat pratat på sitt sätt, munnen går i ett: "Tojditti shvid...." typ ;).

Snart får vi fira hennes ett års dag och jag ser fram emot det så mycket!

Avslutar tvärt denna gång och säger att den här lilla tjejen är min finaste skatt i hela världen, älskar henne så mycket att det gör ont!

Här ser det ut som hon har gulsot men det är spaghetti och köttfärssås som är boven :)

Det värsta

Sitter i soffan och mår så illa att jag nästan kräks.... NEJ det är inte magsjuka utan något mycket MYCKET värre!!
Jag har hört talas om ett klipp som rullar runt på facebook om en kvinna som misshandlar sitt barn. Jag har varit glad att jag inte stött på det.....men ikväll hade en person lagt upp det. Självklart, dum fan som jag är, började jag titta. Insåg inte hur allvarligt och hemskt det skulle vara. Jag trodde inte att något sådant brutalt ens FÅR delas på facebook.
Såg bara någon sekund innan jag stängde av skiten så nu kommer mina nätter vara sömnlösa framöver. Jag mådde så illa och blev helt förstörd av de där sekunderna. Jag ville bara slita upp lilly där hon ligger och sover för att krama om henne och säga hur mycket jag älskar henne. HUR I HELVETE kan man dela något så brutalt. Personen i frågan har jag nu blockerat så jag ska slippa påminnas om detta. Nästa person som vill dela detta klipp kommer jag också blockera......

Länge sedan nu...

Jag har blivit kass att blogga igen men här kommer en liten uppdatering om vad som händer i Lillys och våra liv:)
Jag har som sagt börjat arbeta. Det tog mig ungefär en och en halv vecka innan jag vande mig att var ifrån världens bästa Lilly om dagarna och kvällarna. Nu går det faktiskt bra (fast jag skulle ju HELST vilja vara hemma med henne såklart). Hade jag inte haft ett sådant bra jobb med "toppen-kollegor" som jag faktiskt tycker att jag har, skulle jag nog tycka det var "piss-jobbigt" att vara hemifrån. Så nu är det bara att fortsätta!

Lilly är sjuk hela tiden tycker jag.... Känns som jag har nämnt det förut. Hon hinner vara frisk i en vecka och under den veckan har jag sagt till Robert att: "Ja vänta du, nästa vecka kommer febern och hostan tillbaka igen". Mycket riktigt så har det varit så också (typ).
Den här gången hann hon njuta av att vara frisk i en vecka sen kom febern på helgen och denna gång fick hon även öroninflammation. Egentligen var det bra eftersom hon fick penicillin åt detta denna gång då det hade gått hål på ena trumhinnan. Vi hoppas att medicinen ska ta bort både öroninflammationen och host-helvetet nu, för satan va less vi är att se henne sjuk för jämnan!
Vi var lite skakis i början åt att hon skulle äta penicillinet eftersom det verkligen smakar pyton.
Hon ska äta det tre gånger om dagen i fem dagar och första kuren kaskad spydde hon upp, bra start liksom. Men sen har det bara rullat på. Hon är så himla duktig! Först mutade vi med en liten choklad bit efter varje skvätt penicillin och det gick jättebra men nu har hon ratat chokladen helt och "äter"/dricker penicillinet helt utan mutor. När hon ser sprutan vet hon vad som gäller och gapar fint när vi ska ge henne det. Duktiga Lilly <3

Hon har passerat 10 månader och springer för fullt här hemma. Hon håller verkligen ångan uppe så pappa Robert inte får en lugn stund. Allt som hon inte får göra eller pilla på är såklart jätteintressant och speciellt när man säger "nej".
Hon har inte utvecklat sitt ordförråd speciellt mycket utan kör mest med: "Titta", "dä", "pappa", "tutte" (ibland). Sen har hon sitt eget lilla språk som hon kör när hon sitter och leker, det låter som en blandning mellan japanska och kinesiska hehe :)
Hon vet vad Lillys mage, pappas mage och mammas mage är och pekar eller drar upp tröjan så fint för att visa.
Hon har två tänder nere och en på väg bredvid den högra neder-tanden. Uppe har hon en framtand som är helt framme och andra framtanden och de två andra sidotänderna har tittat fram lite grann. Så det är en himla fart på hennes tänder nu också.
Hon älskar att stoppa leksaker i och på kuber, lådor eller påsar. Hon har faktiskt också lyckats pricka in klossar i en sådan där kub med hål för klossarna. Då blir man ju lite stolt sådär :)
Hon försöker äta lite själv med sked. Det mesta hamnar utanför men det är otroligt roligt att sen henne hålla på!
Vad mer har jag att tillägga?....Ja.....att hon är den bästa lilla person som finns såklart!!

Måste vara jobbnerverna

Jag vet inte vad det är, men tror att det är för att jag ska börja jobba snart igen.

Jag är (som jag alltid varit dessa snart 10 månader med min bästa lilla människa) otroligt trött på dagarna. Sömnlösa nätter med kolik, sjukdom och tänder har väl varit boven. Det har verkligen påverkat mig gällande saker man kan hitta på med Lilly. Som att vara ute eller bada eller vad som helst. Å andra sidan så har hon dragit på sig sjukdom på sjukdom så det har ju inte underlättat våra chanser att hitta på något heller.

 

Men NU, den sista veckan jag har min föräldraledighet, har jag fått en annan slags energi. Om det är vetskapen av att jag snart ska börja jobba och inte kommer vara med min bästis hela tiden eller om det är något annat vet jag inte. Vi har varit ute 2ggr varje dag denna vecka även fast det har varit småruggigt väder och Lilly fortfarande inte är helt frisk men det har varit så himla skönt! Det är så jag vill ha det också!

Jag har verkligen fått mersmak på detta å så ska jag börja jobba.....har väldigt svårt att slå igång "jobb" i min hjärna!

Aja, nedräkningen har börjat och på söndag börjar jag mina 5 månader på jobbet medan Robert får njuta av sin tid med henne! Kul för honom men jag gruvar mig lite faktiskt....och det får man!

Fina vår

Idag invigde vi "skal-kläderna" som vi lånat av kusin Gustaf. Det var så härligt och fint väder!

Det var svårt att gå i för stora stövlar, men hon försökte tappert

Roligt att gunga :)

Jag tror pappan uppskattade detta mer än dotra

Sen är det inte lätt att vara liten och "tussig". Hon somnade nästan i gungan innan vi gick in

Nu är vi där igen....

Vid lunch hade hon 38.2 i feber och rosslet vill INTE ge sig.
Hon brukar bli rosslig när hon anstränger sig men idag har detta varit konstant. Hon har ändå lätt att få slemmet att lossna de gånger hon hostar till men det kommer lika fort tillbaka igen.  Det låter heller inte som det sitter djupt utan det ligger ganska lätt i bröstet men jag blir så frustrerad att hon ALDRIG får bli fri detta elände!

Hon har haft detta rossel i närmare 6 veckor och nu vill jag att någon tittar lite närmare på henne istället för att de tar ett kallt stetoskop som de snabbt sveper över den lilla överkroppen och säger "Här lät det fint i lungorna" för att sedan skicka hem oss igen. Det måste ju vara någonting eftersom det aldrig vill gå över riktigt. Eller har jag fel?

5 år tillsammans!

Idag firar vi 5 år tillsammans, jag och gubben. Som varje år är vi "oense" om vilken dag som är års dagen. I morse hade jag gjort Lilly extra fin för att väcka en liten tanke i Robert men han sa som inget utan tyckte hon var fin som vanligt och jag väntade....:)
Innan han skulle till jobbet frågade han vad vi skulle hitta på idag och då kunde jag inte hålla mig längre: "Njae jag vet inte. Jennie kommer hit en sväng men sen tänkte jag kanske ordna lite till vår dag"....
Robert: "Vad då vår dag?"
Jag: "Vi firar 5 år idag"

Haha ja samma visa varje år. Vi vet inte vilken dag som är dagen DET. Men just inför detta år har vi faktiskt suttit och pratat om det. Det visade sig idag att jag hade skrivit den 23e i min almanacka och Robert den 27e. Det visar på att vi har en väldigt "bra" kommunikation oss emellan hehe.
Vi har aldrig firat vår dag heller för den delen men jag tycker ändå att 5 år är lite speciellt, det är ju ändå halvvägs till 10 om jag inte räknat fel.

Tänkte lyxa till denna dag lite med tre rätters och gott att dricka till. (Jag är inte speciellt förberedd och vet inte vad vi ska äta men det blir säkert bra). Man har som något/någon annat/annan i tankarna hela dagarna nu för tiden....... ;)

Inte lätt att vara liten

Det är INTE roligt att få tänder.
Det är INTE roligt att slå näsan i spjälsängen så man blöder näsblod.
Det är INTE roligt att vara trött.
Det är INTE roligt att göra illa sig "hela" tiden.
Det ÄR roligt att gå hela dagarna men inte på nätterna för då gör det så ont i benen.

Detta är de 5 stadiga sakerna som hänger över Lilly just nu.

Hon är inne på sin 3de tand just nu. Den vänstra framtanden på överkäken. Vi märkte knappt något när hon fick de två nedre tänderna, hon bet lite extra mycket men verkade inte speciellt besvärad utav det. Men nu verkar det göra ont och man ser att det är väldigt rött och irriterat där tanden håller på att titta fram.

Hon har vid två tillfällen lyckats slagit lill-näsan så pass hårt i spjälsängen på natten att hon börjat blöda näsblod. Inte mycket, men så pass att det är en liten strimma från näsan till läppen :/. Det ser så "ömligt" ut de gånger jag kommit in till hennes rum och sett henne ståendes och gråtandes med blodet på läppen.

Lilly är väldigt känslig gällande sömnen. Sover hon inte som hon ska, märker man på henne direkt att hon är extra känslig för minsta lilla putt eller irriterad och inte kan roa sig själv på samma sätt som hon brukar en "bra" dag. En sådan dag hade vi igår. Vi hälsade på gudmor på körfältet och jag märkte att hon började bli trött och så ramlar hon självklart in i ett hörn och gör illa örat ganska bra. Sen blev allt fel. Minsta lilla "snesteg" så grät hon rätt ut. Det slutade med att vi fick packa ihop och åka hem lite tidigare än planerat. Väl hemma hann jag byta blöja och lade ner henne i vagnen där hon somnade på en gång. Så nog var det en trött liten prinsessa alltid :)

Ja detta med att göra illa sig hela tiden. Hon gör ju det nu när hon går hela tiden. Hon har inte blivit så pass stadig att hon kan gå en längre sträcka utan att "bumpa" på stjärten. Vissa gånger har det funnits en vass leksak som hon självklart träffat med lill-rumpan och det är ju inte så skönt. Sen har vi dessa dörrkarmar som hon flitigt slår huvudet i flera gånger per dag.

Ja hon går ju som sagt HELA tiden nu när hon kan själv. Så på kvällen när vi lägger henne är hon så trött att hon ligger på rygg och kravlar med benen och armarna i luften (som att hon fortfarande går). Hon har även lite träningsvärk som visar sig på natten när hon slappnar av. Hon har vaknat många gånger och skrikit rätt ut, inte konstigt att det gör ont när man går sådär mycket på dagarna!

 

Det bästa jag har <3

Såhär bra går det!

Jag är så glad att jag hoppar ur brallorna.....INTE!

Nu är det verkligen svart på vitt, de vill ha personer som INTE kan svenska och INTE vill jobba inom vården. Sen får folk tycka vad fan de vill om mig som uttrycker mig såhär men det är så jag har fått det förklarat (mellan raderna).

Lite allt möjligt

Känner att det är dags för en liten uppdatering och lite "avskriveri" om allt möjligt.
Vi har nu passerat de 9 månaderna med världens bästa Lilly. Jag kan faktiskt säga att hon går för fullt nu. När hon märker att ingen (förälder eller annan i närheten) kommer med sitt finger struntar hon det och travar på med sin vingliga och mycket målmedvetna gångstil. Hon är så himla duktig och jag och Robert skakar på huvudet och blir paff varje gång då vi ser vår lilla tuss trava iväg och försvinna bakom något hörn.

Jag ska börja jobba nu i början på april. Jag gruvar mig inte för själva arbetet eftersom jag fortfarande trivs med det jag gör men jag saknar lillan så oerhört när jag jobbar så det kommer nog bli ovant och lite jobbigt i början. Jag vet ju att hon har det hur bra som helst hemma med Robert men jag vill ju vara med henne HELA tiden, helst i 2 år till ;). Jag ska jobba från april till slutet på augusti så jag går miste om de "bästa" månaderna egentligen men det kommer fler somrar och förhoppningsvis har jag ett fast arbete med semester framöver.

Jag fick göra en ANSÖKAN nu på omvårdnadsprogrammet på distans hör och häpna!! Hoppas nu bara att jag får börja plugga också!

Sen har vi det här med nattningarna och natten angående Lilly....
Hon har under en längre period vaknat olika tider under nattens gång och haft svårt att somna om. Det kan ta mellan 1 till 2 timmar ibland innan hon somnar om och då i vår säng. Nattningarna har aldrig varit några problem förut. Vi kunde bara säga god natt, ge henne välling och lägga ner henne så somnade hon helt själv utan protester eller strul, men nu....
Vi flyttade henne till ett eget rum för några dagar sedan för att vi trodde att det var oss hon störde sig på under nätterna (eftersom hon oftast vaknade någon gång varje natt). Men det har fortsatt och nästan blivit värre efter vi flyttade henne. Vi har en "barnvakt" som vi använder när hon sover ute i vagnen men den fick nå knäpp första natten vi skulle testa detta så vi körde utan den.
Hon vaknade i vanlig ordning men den här gången hörde vi inte henne förrän hon gallskrek (när hon låg inne hos oss behövde hon bara gnälla lite så hörde vi henne direkt). Så det började inte bra!
Nu tar det tid att natta henne också. Vi har fattat att hon är inne i "separationsångest-perioden", men jag tror det har blivit värre av att vi inte hört henne på en gång dessa nätter och att hon kommer ihåg det när hon ska lägga sig.
Läste lite på hemsidan "babycenter" där de hade skrivit om att barn inte har någon direkt tidsuppfattning. Så när de vaknar någon gång på natten (tex) och inte ser någon förälder där, tror de att de blivit lämnad och att ingen kommer att komma till dem. Därav deras stora förtvivlan.
Men jag känner att när man väl påbörjat något ska man inte avbryta det för då kan det verkligen bli "tjorv" framöver så vi kämpar på. Nattningarna tar i alla fall inte flera timmar, det har väl tagit som mest 45 min, men det är ändå mycket när man blivit bortskämd med 0 min förut...
Hoppas detta inte håller i sig länge för jag för så dåligt samvete av att höra hennes gallskrik och att hon tycker att det är så jobbigt att somna....

Älskade hjärtat!

9 månader

Igår passerade vi 9 månaders strecket med stora steg! Häftigt att hon har varit utanför magen lika länge som hon har legat inne i magen.

Vi gjorde inte något speciellt igår på den speciella dagen. Hon har fortfarande kvar den envisa hostan så vi vill inte smitta ner någon mer stackare annars hade ett besök hos kompisen i Torvalla suttit fint igår.

Vad gör och kan vår lilla solstråle nu då?

* Hennes meny numer är: Välling, mellis, lunch, (ibland mellis igen om hon inte sover länge på eftermiddagen) middag, gröt och välling. Mommas hemlagade "kött-kok" är toppen-gott tycker hon och hon har även börjat gilla mat med lite större bitar.

* Ålningen har hon lagt åt sidan helt och hållet. Nu kryper hon och går för fullt (som jag tänkte visa i ett litet filmklipp)

*Hon gillar att öppna och stänga dörrar och leka tittut. Leka tittut har hon gjort länge men hon uppskattar det mer nu tycker jag. Istället för att vi gömmer oss så gör hon det:)

*Hon pekar fortfarande och vill ha saker berättat för sig vad det heter.

*Hon har lärt sig tekniken att bläddra i böcker med lill-tummen. Det är så himla sött!

*Hon pratar inte så mycket utan är fortfarande inne på "dadada", "dädädä" och vokaler. Väntar med spänning tills hon medvetet säger "mamma" :)

Jag tycker det har hänt så himla mycket nu mellan månaderna 7 till 9. Man hinner inte med i svängarna. Helt plötsligt kunde hon ställa sig upp själv. Sen ställer hon sig upp och tar 4 egna steg. 

Nu gör hon det hela dagarna. Ställer sig upp tar några steg mot ett mål, står där en stund,  vänder och går mot nästa mål och "druttar" på rumpan. Detta upprepas flera gånger. Hon är så duktig!

Nio månaders!

Imorgon får vi fira lill-stumpans 9 månaders dag!
Bjuder på en "nio-månader-i-magen" bild och "nio-månader-utanför-magen" bild idag men imorgon eller en annan dag kommer den riktiga 9 månaders uppdateringen!
(Det blev mycket 9 i detta inlägg)

Nio månader i magen

Nio månader utanför magen

Hoppas inte på för mycket

Har lärt mig att inte hoppas på för mycket efter arbetsförmedlingens "ohjälpande" hand till en villigt arbetande kvinna i sina bästa år :). Så nu åker dom i Sverkers röda soptunna!
Ligger och lyssnar på lill hjärtats lugna andetag som får mig på mycket bättre humör. Det låter inte det minsta ansträngt eller rossligt så jag hoppas att denna ihålliga hostan är på väg att försvinna nu!
Vi var på bvc (föräldragrupp) idag och där hittade såklart Lilly massa "goda" leksaker som åkte direkt in i munnen . Nu är jag lite rädd att hon har fått i sig ännu en hemsk kuse...hoppas inte.
Säger nu gonatt för ikväll iaf!

Nu får det vara NOG!

Säger detta snällt men bestämt för nu har jag fått nog! Är man minsta lilla förkyld, nyss blivit, frisk från det, nyss haft magsjuka eller vad som helst som har med sjukdom som smittar att göra så vill jag inte ha er i  närheten av Lilly.
För så fort hon visar tecken på att bli fri hostan eller helt enkelt blivit frisk så tar det om sig av någon underlig anledning....
Nu vill jag att hon ska få bli frisk och få vara det ett litet tag och njuta av all utveckling hon genomgår. Sen är det inget roligt att natta ett hostande barn som nästan får panik av att ligga ner, gråter som gör hostan värre så hon nästan hostar tills hon kräks. Tycker så synd om henne.
Som sagt snällt men bestämt

RaPANG

Jola..jola jag hittade mig ett par sköna jeans som PASSAR

Sen kom jag på att jag nästan inte har någon bild på mig själv här i bloggen. Hej jag heter Tina men kallas för Jonsson....Hej!

Planer är till för att "ruckas" på

Jag gick på stan idag ENBART för att hitta kläder till mig själv för presentkortet jag fick av gubben på alla hjärtans dag. Men blev det så? Svar: Nej. Hittade lite kläder men det kändes inge roligt att prova när "sessan" är med. Så det blev kläder till henne istället! Hon har nästan ingenting i stl 80 så då passade jag på att köpa några plagg tills hon kommer till den storleken. (Inte för presentkortet då. Jag får göra ett till försök en annan dag.)

Lill Harry :)

Denna hemska resa, dag 6

Idag har vi strukit 6e dagen i denna magsjuke resa. En resa som jag inte vill ta mig igenom de närmsta åren igen...
Själva magsjukan i sig har jag inte så mycket emot. Det är ett perfekt sätt att "deffa" på. Man går ner i vikt utan att behöva lägga ner pengar eller annat krut på träning. Det kanske inte är den mest ergonomiska  ställningen men bra träning i magen får man iaf.
Som sagt så kan jag ta skiten men INTE Lilly..
 Vi har idag, den 6e dagen faktiskt sett en liten glimt av aptit. Ikväll drack hon vällingen utan protester, faktiskt lite för hastigt för att magen skulle kunna hänga med. En liten skvätt vände i magen och kom upp igen. Men det är ju förståeligt eftersom hon inte är van så mycket på en gång än.
Nu hoppas jag bara att detta håller i sig och att hon kanske äter lite mer i morgon!

Slut på kräk men.....

Det började med Lilly och sedan fick Robert skiten på måndagen. Båda är fri kräket men nu ska detta hemska och ihärdiga diarrén hålla i sig i evigheter känns det som...Än så länge har jag klarat mig....peppar peppar.
Hon har förlorat det här go bebis hullet som hon hade och det känns som revbenen börjar titta fram :( Hon har ingen aptit och kväljs efter gröten som hon annars brukar slänga i sig med god aptit.... Hoppas det inte håller i sig allt för länge....
Det enda som går bra än så länge är vällingen på morgonen men sen trappas aptiten ut fram till kvällen då det inte finns någon tillstymmelse till den. Ska även nämna att vi har bytt ut både välling och gröten från fullkorn till det mildare från 4 och 6 månader.
Jag har pratat med BVC och håller mig efter deras riktlinjer men nu undrar jag om man ska undvika vanlig ersättning också för att lindra diarrén?? Någon som vet?
För det enda vi kan få i henne i lite större mängd vätska är ersättningen till skillnad från vatten som bara blir någon mun i taget (barnsaften gick inte alls btw).

Som sagt HELVETISKA magsjuka!!!!

Jag som trodde det hade lugnat ner sig så la hon en pizza på vardagsrumsgolvet kl 15.00 idag....Stackars Lilly :(
Det kommer inte vara någonting kvar av henne till slut. Hon har redan blivit smalare i ansiktet och go låren tycker jag börja försvinna....
Hoppas detta var sista skvätten hon hävde ur sig....

Tappra Lilly!

Nu har vi fårr herr magsjuka i familjen också.....Känns förjävligt rent ut sagt!
Det började igår kväll. Jag låg och lyssnade på Lilly som snurrade runt och stånkade och kl 23 kom världens kaskad spya ur henne samtidigt som det bubblade i blöjan :/
Helvete tänkte jag och hoppade dit snabbt som tusan och lyfte upp henne. Hela sängen och hon var täckt med detta djävulska påfund.
Så den här natten loggade jag inte många timmar sömn eftersom hon upprepade detta hela natten men man får nå slags extra energi när det gäller ens eget barn.
Hela dagen har jag försökt få i henne något att dricka men det är som det är med sjuka barn, hon tog inte emot mycket.
Det var egentligen inte detta jag skulle skriva om, eller jo på sätt å viss. Ikväll när jag gjorde ersättning till henne fick hon sitta på golvet och vänta och rätt som det var stod hon upp och inte nog med det! Hon tog sina 4 första egna vingliga steg!!!! Herregud, tårarna sprutade ur mina trötta ögon. Att hon mitt i detta elände med kräk och diare'er ändå har ett leende på läpparna och tappert tar sina första steg!
Om det är någon jag beundrar så är det Lilly! Älskar henne något enormt,

8 månader

Nu har vi alltså passerat 8 månader med lilla Lilly i vårt liv! Underbaraste lilla Lilly!

Dagarna rullar på fortare än någonsin och hon lär sig nya saker för varje vecka som går. Det hetaste just nu är (som jag visade i förra inlägget) är att hon ställer sig upp alldeles själv utan hjälp. Herregud vad hon kämpade första gången hon kom på fötterna, men upp skulle hon till varje pris och hon klarade det!

* Hon äter helst välling och gröt om hon får välja själv. Favorit i burkmat är kalvkött med rotfrukter. Det här med att äta mat med lite större bitar i är ingen hit än så länge, men jag hoppas hon lär sig det snart :). Hon tycker inte vatten smakar så gott heller men vi får ge det ännu mer tid helt enkelt.

*När vi frågar henne vart lampan, tavlan, mamma och pappa är, pekar hon och säger ibland "dä". När hon går vill hon gärna peka på allt då också.

*Hon går ganska bra när vi håller henne i en hand. Helst vill hon ha det så så hon kan peka med den andra ;) Och GÅ, det ska hon göra heeeela tiden, det känns i ryggen vill jag lova!

*Hon har även börjat visa sitt humör. Detta "illskrik" hon ger ifrån sig ibland vid påklädning av ytterkläder måste skära igenom dessa betong väggar nå djävulskt. För herregud vilken pipa hon har när hon väl sätter den sidan till! Hon vet vad hon vill vår lilla tös!

Men ack så roligt vi har det med en sådan guldklimp hos oss! Älskade fina Lilly <3 

 

Världens bästa hjälpreda. Iaf på att blöta ner allt, för det är väl det som är meningen med att diska?

Pulkåk med "kusinerna" i Krokom

Surprise!

Igår den 15/2-2012 ställde sig Lilly upp från magläge till helt stående utan hjälp av någon möbel eller mänsklig hand :)
Hon står länge och balanserar utan att hålla i sig i någon/något nu men när hon försöker ta egna steg slutar det med ett "bump" på stjärten men sen ska hon upp på en gång och fortsätta gå. Så man ser ut som kroken här hemma nu för tiden eftersom hon bara ska gå hela tiden :)

Med lite bakgrundsmusik går det bättre

Försöker hitta balansen

Nästan uppe....

.....och DÄR vågar hon släppa :)

Självklart fick jag inte med sista bilden då hon stod rak så avslutar med denna istället :)

Måste skriva av mig

Det kommer snart en 8 månaders uppdatering men först måste jag skriva av mig om en sak.

Jag har inte alls haft någon som helst kontakt med arbetsförmedlingen eftersom jag alltid haft jobb. Men nu vill jag utbilda mig till undersköterska och tänkte först göra det genom Lärcentrum på distans och tänkte då börja redan förra året. När jag kom dit och hade gjort mig redo för en ansökan ville de inte ens se mina papper och de sa att de inte prioriterade personer med ett gymnasiebetyg. Det prioriterade då personer utan gymnasiebetyg och invandrare. Med den smällen på käften fick jag vackert vända om och fundera på nummer 2 som då var arbetsförmedlingen.
Jag ryckte upp mig och gick dit. Väl där kunde jag inte bli inskriven eftersom jag är föräldraledig och är man inte inskriven får man inte delta i utbildningen. HAPP! Jag berättade min situation om Lärcentrum och han var förstående och skrev allt viktigt på en lapp (typ en ansökan på sitt vis): att jag hade 6 års arbetserfarenhet vilket i sin tur gör att jag kan validera bort vissa bitar inom omvårdnaden, att jag hade läst psykologi och att jag är garanterad jobb efter utbildningen.
"Det här ser ju bra ut och hade jag fått välja skulle jag tagit med dig till utbildningen men nu har jag 3 kollegor till som måste samtycka" sa han. Okej, fan....eller något tänkte jag. Så berättade han när jag skulle få veta om jag får delta och när utbildningen skulle börja.
Nu är det så att jag har glömt bort vad han sa och det duger inte. Jag vill veta exakt och eftersom jag har glömt bort det var jag tvungen att ringa arbetsförmedlingen igår....som fick mig att koka av ilska!!
Ringde för att höra om jag kunde få tag på en av de handläggarna som har hand om omvårdnadsutbildningen. Men så enkelt var det inte. Han "mälde" på om att man måste vara inskriven på arbetsförmedlingen för att kunna delta i någon utbildning genom dem. Det visste jag mycket väl om innan jag ringde och upprepade det gång på gång då han hela tiden kom tillbaka till den meningen.
För att göra denna historia kortare så slutar det med att jag tycker att han låter väldigt irriterad och frågar: Är du arg? "Hehe ne jag är inte arg hehe...". Okej tyckte du lät väldigt irriterad när jag ställde mina frågor men nu vet jag att jag inte kan få tag på någon av de jag söker genom att ringa till er så jag får helt enkelt gå dit igen. Tystnad. Ja det får du, säger han. Ja tack och hej SURKUK, hade jag lust att säga.
Ångrar idag att jag inte kommer ihåg vad han heter

Längtan efter radhus!

Vi har alltid prata om att vi vill flytta till ett radhus. Vi hittar mest bara positiva saker med det. Det är på markplan som underlättar mycket. Man behöver inte konka alla matkassar upp för hundra trappor efter en storhandling, det är lätt att bara köra ut vagnen på baksidan där det finns en uteplats (oftast)...osv.
Lätt att renovera som man vill eftersom det är ens eget krypin  (om pengarna finns såklart).
Jag kan fortsätta rabbla upp fördelar. Det finns ju såklart nackdelar också men när vi tänker på dem så kommer vi oftast tillbaka på fördelarna igen :)
Jag har inte tittat runt så mycket på olika alternativ utan det har mannen i huset gjort lite då och då.
Jag vet inte om det var ödet. För idag kom Johanna hit och hälsade på en sväng och med sig hade hon en ÖP som hon glömde. Jag bläddrade igenom den lite fort och fastnade på mäklarsidorna och där var den! 4an på Anarisvägen 125, den är som gjord för oss!!! För på Anarisvägen 157 bor även Lillys kompis Nelly. Tänk om vi kunde flytta dit alltså.
Det finns en jättebra lekplats alldeles utanför Nelly som de kan leka tillsammans vid och radhusen ligger inte alls för långt ifrån stan plus att bussförbindelserna är ganska bra. Jag har nog lite närmre till jobbet på Brunkullan om vi flyttade dit skulle jag tro också :)
Ne jag ska inte tänka och fantisera så mycket på det här. Men det känns som att det var meningen att jag skulle se det där i tidningen. I vilket fall så har det triggat igång mitt lilla radhus-spöke i mig :)

Lilly vanilly

Igår den 3/2-2012 lärde sig Lilly 2 nya saker. 

Hon överraskade mig genom att ställa sig upp själv (med hjälp av sin lilla IKEA stol då) men helt själv utan någon putt på rumpan av närvarande förälder! Vid middagen lite senare började hon vinka på sitt sätt, alltså öppna och stänga handen riktad mot sig själv. Helt otroligt vad hon överraskar oss hela tiden!

Hon blir även bara stadigare och stadigare på sina små skakiga ben och tror hon kan mer än vad hon egentligen gör. När vi går med henne brukar hon släppa ena handen och sträcka sig efter något hon sett som antingen kan vara en leksak eller typ gå-vagnen. Sen tar hon upp saken och går vidare med en hand som stöd hos den som håller henne eller med gå-vagnen som hon hittade.

Hon tycker även att det är roligt att stoppa leksaker i någon annans mun för att sedan kort därefter ta tillbaka den och vända ryggen till. Detta upprepas såklart minst 6 ggr tills hon blir nöjd, pratar lite för sig själv och sen  kryper det fram ett busigt litet leende.

ÄLSKADE LILLY!!!

Nu får det vara nog!!

Ne tjock och äcklig,
lat och fläckig!
Nu får det banne mig vara nog,
blev så arg så jag på mig själv slog!
Inge mer sötsaker för min del,
det blir bara fel!
Oj va upprörd jag är,
det blir så när kroppen blivit så här!
Hej då "pluffs-mage",
nu ska jag röra mig som fan och inte vara fastbunden i en hage!

Hej!

Psst!

Jag beställde ett gäng kläder till mig själv iaf....efter mycket om och men! Jag kan ju inte ha någonting längre. Eftersom jag inte vill ha "tighta" linnen och det är typ det enda jag har i graderoben + jeans som jag inte kan knäppa längre. Så nu är det på väg ett lass med lösa överdelar och ett par sköna tights.

Allt från H&M


Självklart bockade jag i lite kläder till Lilly också! Den röd-randiga tröjan och ett par svarta byxor :)

Hej