Idag har vi strukit 6e dagen i denna magsjuke resa. En resa som jag inte vill ta mig igenom de närmsta åren igen...
Själva magsjukan i sig har jag inte så mycket emot. Det är ett perfekt sätt att "deffa" på. Man går ner i vikt utan att behöva lägga ner pengar eller annat krut på träning. Det kanske inte är den mest ergonomiska ställningen men bra träning i magen får man iaf.
Som sagt så kan jag ta skiten men INTE Lilly..
Vi har idag, den 6e dagen faktiskt sett en liten glimt av aptit. Ikväll drack hon vällingen utan protester, faktiskt lite för hastigt för att magen skulle kunna hänga med. En liten skvätt vände i magen och kom upp igen. Men det är ju förståeligt eftersom hon inte är van så mycket på en gång än.
Nu hoppas jag bara att detta håller i sig och att hon kanske äter lite mer i morgon!
fredag 24 februari 2012
torsdag 23 februari 2012
Slut på kräk men.....
Det började med Lilly och sedan fick Robert skiten på måndagen. Båda är fri kräket men nu ska detta hemska och ihärdiga diarrén hålla i sig i evigheter känns det som...Än så länge har jag klarat mig....peppar peppar.
Hon har förlorat det här go bebis hullet som hon hade och det känns som revbenen börjar titta fram :( Hon har ingen aptit och kväljs efter gröten som hon annars brukar slänga i sig med god aptit.... Hoppas det inte håller i sig allt för länge....
Det enda som går bra än så länge är vällingen på morgonen men sen trappas aptiten ut fram till kvällen då det inte finns någon tillstymmelse till den. Ska även nämna att vi har bytt ut både välling och gröten från fullkorn till det mildare från 4 och 6 månader.
Jag har pratat med BVC och håller mig efter deras riktlinjer men nu undrar jag om man ska undvika vanlig ersättning också för att lindra diarrén?? Någon som vet?
För det enda vi kan få i henne i lite större mängd vätska är ersättningen till skillnad från vatten som bara blir någon mun i taget (barnsaften gick inte alls btw).
Hon har förlorat det här go bebis hullet som hon hade och det känns som revbenen börjar titta fram :( Hon har ingen aptit och kväljs efter gröten som hon annars brukar slänga i sig med god aptit.... Hoppas det inte håller i sig allt för länge....
Det enda som går bra än så länge är vällingen på morgonen men sen trappas aptiten ut fram till kvällen då det inte finns någon tillstymmelse till den. Ska även nämna att vi har bytt ut både välling och gröten från fullkorn till det mildare från 4 och 6 månader.
Jag har pratat med BVC och håller mig efter deras riktlinjer men nu undrar jag om man ska undvika vanlig ersättning också för att lindra diarrén?? Någon som vet?
För det enda vi kan få i henne i lite större mängd vätska är ersättningen till skillnad från vatten som bara blir någon mun i taget (barnsaften gick inte alls btw).
måndag 20 februari 2012
Som sagt HELVETISKA magsjuka!!!!
Jag som trodde det hade lugnat ner sig så la hon en pizza på vardagsrumsgolvet kl 15.00 idag....Stackars Lilly :(
Det kommer inte vara någonting kvar av henne till slut. Hon har redan blivit smalare i ansiktet och go låren tycker jag börja försvinna....
Hoppas detta var sista skvätten hon hävde ur sig....
Det kommer inte vara någonting kvar av henne till slut. Hon har redan blivit smalare i ansiktet och go låren tycker jag börja försvinna....
Hoppas detta var sista skvätten hon hävde ur sig....
söndag 19 februari 2012
Tappra Lilly!
Nu har vi fårr herr magsjuka i familjen också.....Känns förjävligt rent ut sagt!
Det började igår kväll. Jag låg och lyssnade på Lilly som snurrade runt och stånkade och kl 23 kom världens kaskad spya ur henne samtidigt som det bubblade i blöjan :/
Helvete tänkte jag och hoppade dit snabbt som tusan och lyfte upp henne. Hela sängen och hon var täckt med detta djävulska påfund.
Så den här natten loggade jag inte många timmar sömn eftersom hon upprepade detta hela natten men man får nå slags extra energi när det gäller ens eget barn.
Hela dagen har jag försökt få i henne något att dricka men det är som det är med sjuka barn, hon tog inte emot mycket.
Det var egentligen inte detta jag skulle skriva om, eller jo på sätt å viss. Ikväll när jag gjorde ersättning till henne fick hon sitta på golvet och vänta och rätt som det var stod hon upp och inte nog med det! Hon tog sina 4 första egna vingliga steg!!!! Herregud, tårarna sprutade ur mina trötta ögon. Att hon mitt i detta elände med kräk och diare'er ändå har ett leende på läpparna och tappert tar sina första steg!
Om det är någon jag beundrar så är det Lilly! Älskar henne något enormt,
Det började igår kväll. Jag låg och lyssnade på Lilly som snurrade runt och stånkade och kl 23 kom världens kaskad spya ur henne samtidigt som det bubblade i blöjan :/
Helvete tänkte jag och hoppade dit snabbt som tusan och lyfte upp henne. Hela sängen och hon var täckt med detta djävulska påfund.
Så den här natten loggade jag inte många timmar sömn eftersom hon upprepade detta hela natten men man får nå slags extra energi när det gäller ens eget barn.
Hela dagen har jag försökt få i henne något att dricka men det är som det är med sjuka barn, hon tog inte emot mycket.
Det var egentligen inte detta jag skulle skriva om, eller jo på sätt å viss. Ikväll när jag gjorde ersättning till henne fick hon sitta på golvet och vänta och rätt som det var stod hon upp och inte nog med det! Hon tog sina 4 första egna vingliga steg!!!! Herregud, tårarna sprutade ur mina trötta ögon. Att hon mitt i detta elände med kräk och diare'er ändå har ett leende på läpparna och tappert tar sina första steg!
Om det är någon jag beundrar så är det Lilly! Älskar henne något enormt,
lördag 18 februari 2012
8 månader
Nu har vi alltså passerat 8 månader med lilla Lilly i vårt liv! Underbaraste lilla Lilly!
Dagarna rullar på fortare än någonsin och hon lär sig nya saker för varje vecka som går. Det hetaste just nu är (som jag visade i förra inlägget) är att hon ställer sig upp alldeles själv utan hjälp. Herregud vad hon kämpade första gången hon kom på fötterna, men upp skulle hon till varje pris och hon klarade det!
* Hon äter helst välling och gröt om hon får välja själv. Favorit i burkmat är kalvkött med rotfrukter. Det här med att äta mat med lite större bitar i är ingen hit än så länge, men jag hoppas hon lär sig det snart :). Hon tycker inte vatten smakar så gott heller men vi får ge det ännu mer tid helt enkelt.
*När vi frågar henne vart lampan, tavlan, mamma och pappa är, pekar hon och säger ibland "dä". När hon går vill hon gärna peka på allt då också.
*Hon går ganska bra när vi håller henne i en hand. Helst vill hon ha det så så hon kan peka med den andra ;) Och GÅ, det ska hon göra heeeela tiden, det känns i ryggen vill jag lova!
*Hon har även börjat visa sitt humör. Detta "illskrik" hon ger ifrån sig ibland vid påklädning av ytterkläder måste skära igenom dessa betong väggar nå djävulskt. För herregud vilken pipa hon har när hon väl sätter den sidan till! Hon vet vad hon vill vår lilla tös!
Men ack så roligt vi har det med en sådan guldklimp hos oss! Älskade fina Lilly <3
| Världens bästa hjälpreda. Iaf på att blöta ner allt, för det är väl det som är meningen med att diska? |
| Pulkåk med "kusinerna" i Krokom |
torsdag 16 februari 2012
Surprise!
Igår den 15/2-2012 ställde sig Lilly upp från magläge till helt stående utan hjälp av någon möbel eller mänsklig hand :)
Hon står länge och balanserar utan att hålla i sig i någon/något nu men när hon försöker ta egna steg slutar det med ett "bump" på stjärten men sen ska hon upp på en gång och fortsätta gå. Så man ser ut som kroken här hemma nu för tiden eftersom hon bara ska gå hela tiden :)
Hon står länge och balanserar utan att hålla i sig i någon/något nu men när hon försöker ta egna steg slutar det med ett "bump" på stjärten men sen ska hon upp på en gång och fortsätta gå. Så man ser ut som kroken här hemma nu för tiden eftersom hon bara ska gå hela tiden :)
| Med lite bakgrundsmusik går det bättre |
| Försöker hitta balansen |
| Nästan uppe.... |
| .....och DÄR vågar hon släppa :) |
| Självklart fick jag inte med sista bilden då hon stod rak så avslutar med denna istället :) |
onsdag 15 februari 2012
Måste skriva av mig
Det kommer snart en 8 månaders uppdatering men först måste jag skriva av mig om en sak.
Jag har inte alls haft någon som helst kontakt med arbetsförmedlingen eftersom jag alltid haft jobb. Men nu vill jag utbilda mig till undersköterska och tänkte först göra det genom Lärcentrum på distans och tänkte då börja redan förra året. När jag kom dit och hade gjort mig redo för en ansökan ville de inte ens se mina papper och de sa att de inte prioriterade personer med ett gymnasiebetyg. Det prioriterade då personer utan gymnasiebetyg och invandrare. Med den smällen på käften fick jag vackert vända om och fundera på nummer 2 som då var arbetsförmedlingen.
Jag ryckte upp mig och gick dit. Väl där kunde jag inte bli inskriven eftersom jag är föräldraledig och är man inte inskriven får man inte delta i utbildningen. HAPP! Jag berättade min situation om Lärcentrum och han var förstående och skrev allt viktigt på en lapp (typ en ansökan på sitt vis): att jag hade 6 års arbetserfarenhet vilket i sin tur gör att jag kan validera bort vissa bitar inom omvårdnaden, att jag hade läst psykologi och att jag är garanterad jobb efter utbildningen.
"Det här ser ju bra ut och hade jag fått välja skulle jag tagit med dig till utbildningen men nu har jag 3 kollegor till som måste samtycka" sa han. Okej, fan....eller något tänkte jag. Så berättade han när jag skulle få veta om jag får delta och när utbildningen skulle börja.
Nu är det så att jag har glömt bort vad han sa och det duger inte. Jag vill veta exakt och eftersom jag har glömt bort det var jag tvungen att ringa arbetsförmedlingen igår....som fick mig att koka av ilska!!
Ringde för att höra om jag kunde få tag på en av de handläggarna som har hand om omvårdnadsutbildningen. Men så enkelt var det inte. Han "mälde" på om att man måste vara inskriven på arbetsförmedlingen för att kunna delta i någon utbildning genom dem. Det visste jag mycket väl om innan jag ringde och upprepade det gång på gång då han hela tiden kom tillbaka till den meningen.
För att göra denna historia kortare så slutar det med att jag tycker att han låter väldigt irriterad och frågar: Är du arg? "Hehe ne jag är inte arg hehe...". Okej tyckte du lät väldigt irriterad när jag ställde mina frågor men nu vet jag att jag inte kan få tag på någon av de jag söker genom att ringa till er så jag får helt enkelt gå dit igen. Tystnad. Ja det får du, säger han. Ja tack och hej SURKUK, hade jag lust att säga.
Ångrar idag att jag inte kommer ihåg vad han heter
Jag har inte alls haft någon som helst kontakt med arbetsförmedlingen eftersom jag alltid haft jobb. Men nu vill jag utbilda mig till undersköterska och tänkte först göra det genom Lärcentrum på distans och tänkte då börja redan förra året. När jag kom dit och hade gjort mig redo för en ansökan ville de inte ens se mina papper och de sa att de inte prioriterade personer med ett gymnasiebetyg. Det prioriterade då personer utan gymnasiebetyg och invandrare. Med den smällen på käften fick jag vackert vända om och fundera på nummer 2 som då var arbetsförmedlingen.
Jag ryckte upp mig och gick dit. Väl där kunde jag inte bli inskriven eftersom jag är föräldraledig och är man inte inskriven får man inte delta i utbildningen. HAPP! Jag berättade min situation om Lärcentrum och han var förstående och skrev allt viktigt på en lapp (typ en ansökan på sitt vis): att jag hade 6 års arbetserfarenhet vilket i sin tur gör att jag kan validera bort vissa bitar inom omvårdnaden, att jag hade läst psykologi och att jag är garanterad jobb efter utbildningen.
"Det här ser ju bra ut och hade jag fått välja skulle jag tagit med dig till utbildningen men nu har jag 3 kollegor till som måste samtycka" sa han. Okej, fan....eller något tänkte jag. Så berättade han när jag skulle få veta om jag får delta och när utbildningen skulle börja.
Nu är det så att jag har glömt bort vad han sa och det duger inte. Jag vill veta exakt och eftersom jag har glömt bort det var jag tvungen att ringa arbetsförmedlingen igår....som fick mig att koka av ilska!!
Ringde för att höra om jag kunde få tag på en av de handläggarna som har hand om omvårdnadsutbildningen. Men så enkelt var det inte. Han "mälde" på om att man måste vara inskriven på arbetsförmedlingen för att kunna delta i någon utbildning genom dem. Det visste jag mycket väl om innan jag ringde och upprepade det gång på gång då han hela tiden kom tillbaka till den meningen.
För att göra denna historia kortare så slutar det med att jag tycker att han låter väldigt irriterad och frågar: Är du arg? "Hehe ne jag är inte arg hehe...". Okej tyckte du lät väldigt irriterad när jag ställde mina frågor men nu vet jag att jag inte kan få tag på någon av de jag söker genom att ringa till er så jag får helt enkelt gå dit igen. Tystnad. Ja det får du, säger han. Ja tack och hej SURKUK, hade jag lust att säga.
Ångrar idag att jag inte kommer ihåg vad han heter
tisdag 7 februari 2012
Längtan efter radhus!
Vi har alltid prata om att vi vill flytta till ett radhus. Vi hittar mest bara positiva saker med det. Det är på markplan som underlättar mycket. Man behöver inte konka alla matkassar upp för hundra trappor efter en storhandling, det är lätt att bara köra ut vagnen på baksidan där det finns en uteplats (oftast)...osv.
Lätt att renovera som man vill eftersom det är ens eget krypin (om pengarna finns såklart).
Jag kan fortsätta rabbla upp fördelar. Det finns ju såklart nackdelar också men när vi tänker på dem så kommer vi oftast tillbaka på fördelarna igen :)
Jag har inte tittat runt så mycket på olika alternativ utan det har mannen i huset gjort lite då och då.
Jag vet inte om det var ödet. För idag kom Johanna hit och hälsade på en sväng och med sig hade hon en ÖP som hon glömde. Jag bläddrade igenom den lite fort och fastnade på mäklarsidorna och där var den! 4an på Anarisvägen 125, den är som gjord för oss!!! För på Anarisvägen 157 bor även Lillys kompis Nelly. Tänk om vi kunde flytta dit alltså.
Det finns en jättebra lekplats alldeles utanför Nelly som de kan leka tillsammans vid och radhusen ligger inte alls för långt ifrån stan plus att bussförbindelserna är ganska bra. Jag har nog lite närmre till jobbet på Brunkullan om vi flyttade dit skulle jag tro också :)
Ne jag ska inte tänka och fantisera så mycket på det här. Men det känns som att det var meningen att jag skulle se det där i tidningen. I vilket fall så har det triggat igång mitt lilla radhus-spöke i mig :)
Lätt att renovera som man vill eftersom det är ens eget krypin (om pengarna finns såklart).
Jag kan fortsätta rabbla upp fördelar. Det finns ju såklart nackdelar också men när vi tänker på dem så kommer vi oftast tillbaka på fördelarna igen :)
Jag har inte tittat runt så mycket på olika alternativ utan det har mannen i huset gjort lite då och då.
Jag vet inte om det var ödet. För idag kom Johanna hit och hälsade på en sväng och med sig hade hon en ÖP som hon glömde. Jag bläddrade igenom den lite fort och fastnade på mäklarsidorna och där var den! 4an på Anarisvägen 125, den är som gjord för oss!!! För på Anarisvägen 157 bor även Lillys kompis Nelly. Tänk om vi kunde flytta dit alltså.
Det finns en jättebra lekplats alldeles utanför Nelly som de kan leka tillsammans vid och radhusen ligger inte alls för långt ifrån stan plus att bussförbindelserna är ganska bra. Jag har nog lite närmre till jobbet på Brunkullan om vi flyttade dit skulle jag tro också :)
Ne jag ska inte tänka och fantisera så mycket på det här. Men det känns som att det var meningen att jag skulle se det där i tidningen. I vilket fall så har det triggat igång mitt lilla radhus-spöke i mig :)
lördag 4 februari 2012
Lilly vanilly
Igår den 3/2-2012 lärde sig Lilly 2 nya saker.
Hon överraskade mig genom att ställa sig upp själv (med hjälp av sin lilla IKEA stol då) men helt själv utan någon putt på rumpan av närvarande förälder! Vid middagen lite senare började hon vinka på sitt sätt, alltså öppna och stänga handen riktad mot sig själv. Helt otroligt vad hon överraskar oss hela tiden!
Hon blir även bara stadigare och stadigare på sina små skakiga ben och tror hon kan mer än vad hon egentligen gör. När vi går med henne brukar hon släppa ena handen och sträcka sig efter något hon sett som antingen kan vara en leksak eller typ gå-vagnen. Sen tar hon upp saken och går vidare med en hand som stöd hos den som håller henne eller med gå-vagnen som hon hittade.
Hon tycker även att det är roligt att stoppa leksaker i någon annans mun för att sedan kort därefter ta tillbaka den och vända ryggen till. Detta upprepas såklart minst 6 ggr tills hon blir nöjd, pratar lite för sig själv och sen kryper det fram ett busigt litet leende.
ÄLSKADE LILLY!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)